Refuging Residency

April 2023

Vårt residens 2023 samlade sex konstnärer eller ett två månader långt engagemang i Rejmyre för att utforska temat Refuging: en undersökning av hur att ge/ta tillflykt, som handling och praktik, kan utvecklas och underlättas genom flera konstnärliga interaktioner och interventioner.

Konstnärerna valdes ut utifrån en öppen utlysning, granskad av en urvalskommitté och en lokal/regional referensgrupp, som fick in 164 olika ansökningar. Baserat på denna process bjöds följande konstnärer in att gå med i projektet:

Nordiska/baltiska artister: Beatrice Alvestad Lopez (NO) och Ilze Mazpane (LV) Internationella artister: Sam Grabowska (USA) och Katarzyna Pagowska (PL) Lokala artister: Samineh Asri (SE) och Anx Kupiainen (SE)

Refugingresidencyen möjliggjordes med stöd från Konstnärsnämnden, Nordisk kulturkontakt och Kulturrådet Den öppna utlysningen kan ses här: https://www.rejmyreartlab.org/residency/production-residency-open-call

Refuging Residency
Refuging Residency

_Residencyen inleddes med ett gemensamt “ensembleresidency” 24-30 april, följt av en intensiv produktions- och reflektionsperiod i Rejmyre. I slutet av residenset presenterade konstnärerna varsitt konstverk skapat inom temat “tillflykt - att ge och ta”

PÅ RESIDENCY TEMA “REFUGING” Ett av organisationens primära forskningsteman har sedan 2018 varit refuging: en utforskning av hur att ge/ta tillflykt, som handling och praktik, kan utvecklas och underlättas genom flera konstnärliga interaktioner och interventioner. Temat har tagits fram av projektets forskningsledare Daniel Peltz, som introducerade temat och projekt som utvecklats hittills under ensembleresidencyveckan.

Refuging är en uppmaning till konstnärer att utveckla praktiken att ge/ta tillflykt. Initiativtagaren till detta projekt, den amerikansk/svenske konstnären Daniel Peltz, ber oss ompröva begreppet tillflykt, inte som ett substantiv (en tillflyktsort, en flykting, etc.) utan som ett verb, som en vital, i sig ömsesidig uppsättning av handlingar. Han frågar oss “hur kan vi, som konstnärer, använda denna tunna tid, medan de värsta effekterna av klimatförändringarna fortfarande är i framtiden, för att utveckla vår förmåga som samhälle att ge och ta tillflykt?” Refuging tar formen av en serie produktioner-in-residence, som kommer att resultera i en brett distribuerad refuging toolkit, en uppsättning artistformade modeller för hur man gör detta komplicerade arbete att tillflyktsort. Peltz skriver, “kanske inom en inte alltför avlägsen framtid kommer människor som står inför behovet av tillflykt att plocka upp denna verktygslåda och säga, ‘Jag hörde att de försökte det på det här sättet i Rejmyre’.”

En fråga som har blivit central i Peltz tänkande kring tillflyktsort är: Hur blir en fabriksstad som tillverkar glas en fabriksstad som producerar fristad? Här hänvisar Peltz till och reagerar på tillägnandet av små städer som Rejmyre som tillfälliga tillflyktsorter för nyanlända, medan “bättre bostäder” byggdes för dem på, implicit, “bättre platser”. Peltz, som har undersökt staden Rejmyre i över 15 år, utmanar logiken i denna artikulation. Han frågar, tänk om det här faktiskt var en bättre plats än många att göra det här som kallas tillflykt? Här utför han en förändring av vår vanliga association med ordet “tillflykt”, flyttar det från ett substantiv, som refererar till människor och platser, till ett verb som refererar till en uppsättning handlingar. I detta skift expanderar tillflykt till att bli en praxis som omfattar alla. Subjektspositionerna för flyktingen som kommer för att söka skydd och den som ger tillflykt kollapsar och vi lämnas med ett ömsesidigt tillstånd som vi alla kan lära oss att prestera och leva bättre på. Vidare hävdar Peltz att platser som Rejmyre, som har använts i cykeln av utvinning, utarmning och övergivande, inte bara är tillräckligt bra platser för att hysa flyktingar utan platser som är unikt väl lämpade för att utveckla praktiken att tillflyktsort eftersom de själva är i behov av skydd.

OM RESIDENTSSTRUKTUREN

Som en konstnärsdriven organisation har syftet med vårt arbete tillsammans i Rejmyre varit att skapa ett postinstitutionellt undervisnings- och lärandeutrymme för oss själva och andra för att fortsätta växa, engagera sig i uthållig kritik och utforska ämnen av kollektivt intresse. Våra forskningsstråk har vuxit fram ur vår tid tillsammans och följer därmed en lös, associativ linje från det ena till det andra. Rejmyre Art Labs programmering är född ur ett långsiktigt engagemang och engagemang för byn Rejmyre i Östergötland.

Rejmyre Art Labs residencyprogram drivs och konstrueras av konstnärer som svar på våra egna behov och förändrade produktionssätt. Våra residens består ofta av en blandning av dedikerad tid för att utveckla idéer och arbete, samarbetsövningar, intensiv kamratkritik och att vara värd för gruppen genom att laga mat och ta hand om varandra. I ett försök att utforska alternativ till individualismens genomträngande ideologi i samtida konstpraktik, har Rejmyre Art Lab anammat en modell som vi kallar ensembleresidencies, och lånat föreställningen om ensemblen som är mycket vanligare inom performancepraktik. Inom denna modell förbinder vi oss att utforska ämnen tillsammans i en liten grupp, åtminstone i början av en undersökning, och att välkomna medlemmarna i ensemblen till utvecklingsprocessen av arbetet. I denna anda kommer varje medlem i den utvalda ensemblen att bli ombedd att utforma en övning, baserad på sin egen konstnärliga praktik, som engagerar de andra medlemmarna i deras intressen inom temat._


Nfasth ANF 0780 LR

Beatrice Alvestad Lopez

Beatrice Alvestad Lopez är en norsk bildkonstnär bosatt i Stockholm och Oslo. Hon har en Masterexamen i konsthantverk från Konstfack och en kandidatexamen i Textil från Nuova Accademia di Belle Arti i Milano med en utbytesperiod på Pratt Institute i New York.

Nfasth ANF 0693 LR Nfasth ANF 0690 LR Nfasth ANF 0677 LR Nfasth ANF 0679 LR

Beatrice om sin tid i Rejmyre:

“Mitt arbete består av materialbaserade processer, performativ film och installation. Jag engagerar mig med naturen som en förlängning av min kropp och refererar till queer ekologi i mitt arbete. Miljöberättelser, hållbarhet och kroppsliga relationer är centrala i min praktik. Dessutom är intuition, lek och spontanitet avgörande för min process, då jag strävar efter en känsla av att tillhöra jorden i allmänhet och vara i specifik kontakt med dess element och material.

I Rejmyre tog jag dagliga promenader och samlade mitt material från spridda tall- och vitcederstammar. När jag arbetade med trä blev jag fascinerad av mönstren, saften, nyanserna, doften och texturen som jag upptäckte vid snideriet. Jag skapade fickor och hål, snidade vägar till skydd, likt insekter och bävrar. Handlingen att söka tillflykt var mycket närvarande i snideriets arbete och genom att placera in hittade glasskärvor i kärlen.”


Nfasth ANF 0997 LR

Ilze Mazpane

Ilze Mazpane är en performancekonstnär, utbildare och författare baserad i Riga, Lettland. Den konstnärliga strategin för hennes verk kommer från kärleken till process, idén om äkthet, transformation och kollektiv tanke. Hon hittar dessa fenomen inom både performancekonst och utbildning. Hennes performancekonstpraktik är ett möte mellan filosofiska idéer, lekfull interaktion med publiken och djupt intresse för att skapa transformativa upplevelser. “Jag älskar att spela, skapa regler på plats och dyka in i utforskningen av stora frågor.”

Nfasth BNF 8094 LR Nfasth ANF 0922 LR Nfasth BNF 8123 LR

Ilze Mazpane om sin tid i Rejmyre: ”ETT MÅNADSLÅNGT PERFORMANCE “THE NEXT LIFE” Detta är ett långvarigt performance där jag gav det krossade glaset (själarna) som har övergivits i en hög bakom Remyres glasfabrik en andra chans till liv och funktion. Varje dag under en hel månad letade jag fram en skärva av glas och sådde ett frö i det. Nu är skärvorna blomkrukor som är hem till liv.” Ilze är performancekonstnär från Riga, Lettland, och skapar långvariga performance som är platsspecifika, präglade av poesi, passion för struktur och minimala uttryckssätt. ”Jag tror att performancekonstnärer är en budbärare från framtiden, det är därför min konstnärliga praktik skapar med en känslighet mot andra människor, miljön och mig själv.”


Nfasth BNF 7206 LR

Sam Grabowska

Dr. Sam Grabowska är ett barn till invandrare, en återhämtande akademiker och en förkunnare av plats. I sin nuvarande konstpraktik kombinerar Grabowska kroppsliga spår som människohår och djurhinnor med industriella byggmaterial som betong och PVC-rör för att skapa skulpturer där kroppar, verkliga eller föreställda, kan söka skydd från emotionella trauman. Arbetet uppstår vid skärningspunkten mellan den mänskliga kroppen och det arkitektoniska språket.

Nfasth BNF 7320 LR

Subsumption av Sam Grabowska. Foto: Niclas Fasth

Sam Grabowska om verket “Subsumption”:

”En kropp gjuten i gips som sakta byter positioner. En annan kropp ritad i en liknande position med kopparledning. De två interagerar, oförmögna att begränsa eller forma varandra, fast i, eller delar, rum. Tre upphängda videor av figurativa högar som finns i Rejmyres landskap: En brasa som signalerar vinterns död. En klippa övertagen av mossa. En hög av glasrester från en fabriksolycka. Flyktingens växande smärta.”


Nfasth BNF 7986 LR

Katarzyna Pagowska

Katarzyna Pagowska är en konstnär baserad i Polen; hennes främsta konstnärliga områden är performativa handlingar, installation och fotografi. Katarzyna har studerat filosofi vid Warszawas universitet (M.A.), skulptur vid Warszawa Academy of Fine Arts (MFA), och Fine Art vid Falmouth College of Fine Arts, Storbritannien. Hon har också tagit examen från en postmasterprogram i konst i det offentliga rummet vid Kungliga Konsthögskolan i Stockholm.

Nfasth ANF 0788 LR Nfasth BNF 7851 LR Nfasth BNF 7879 LR Nfasth BNF 7893 LR

Katarzyna Pagowska om sin tid i Rejmyre: ”I Rejmyre möter det svåra förflutna den ännu mer komplicerade nutiden. Konstnären går runt staden, snubblar över en tom fontän; på staket, lås och annat skyddande lager; på det nyöppnade glasbruket; på en lutad gatlykta. Inför den globala polykrisen, i vilken utsträckning kan en utsatt konstnär erbjuda och söka skydd i den utsatta staden?”


Nfasth BNF 7596 LR

Samineh Asri

Samineh om sitt verk i Rejmyre: ”Jag heter Samin. Jag är från Iran och baserad i Sverige. Jag är en tvärvetenskaplig konstnär som arbetar med skulptur och installation. Mitt konstverk “The shelter is within us” är gjort i Rejmyre under residenset och är en installation som har för avsikt att ifrågasätta och belysa vikten och ifrågasättandet av de lägen av förveckling och förskjutning som kan hända alla, inklusive nykomlingar och utomstående, för att avgöra hur föreställningar om skydd/tillflykt konceptualiseras hos människor baserat på deras levda erfarenhet. Att vara konstnär baserad i Rejmyre under ett par veckor inspirerade mig att fundera över frågan om tillflyktsort och praktiken att tillhöra.”

Nfasth BNF 7666 LR Nfasth BNF 7677 LR Nfasth BNF 7447 LR
Nfasth BNF 7364 LR

Anx Kupiainen

Anx Kupiainen har en masterexamen i fri konst från Kungliga Konsthögskolan 2009. Hen bor och arbetar i Norrköping, Sverige. Kupiainens konst är konceptuell och tar sig uttryck i många olika tekniker och material. De senaste åren har hen jobbat på projektet Making Kin, där hen använder leddjur för att lyfta värdet av idén om vad erfarenhet eller upplevelse är. Projektet har hittills resulterat i ritningar och skulpturer, men utvecklas mot interventioner och performance.

Nfasth BNF 7446 LR Nfasth BNF 7340 LR

Anx Kupiainen om sin tid i Rejmyre: ”Chrysalis är en påminnelse om att tillflykt endast bör vara tillfällig. Om du inte ska fortsätt fly efter flykten, måste något förändras innan du kan lämna - situationen utanför eller dig själv. Om fristaden blir permanent förvandlas den samtidigt till något annat, ett limbo, ett fängelse. Chrysalis är en fristad som kommer att inkapsla dig och tillåta dig att förvandlas till något annat, förhoppningsvis bättre rustad att möta omvärlden. När du är redo måste du ta dig ut själv genom att riva sönder membranet som både håller dig säker, men också håller dig tillbaka. Du kan inte bara stanna där, du måste ta ta språnget. När du väl är helt förvandlad och ute, finns det ingen återvändo.”


Refuging Residency